Jag är tacksam och glad över vad fick ta emot under vårmötet vi hade i Ljungskile i lördags. Soohong och Sunny Song berättade om väckelsen som förändrade Sydkorea och om hur svenska missionärer fick vara med i ett tidigt skede. Men framförallt var det bönen, och då inte minst morgonbönen, som födde fram väckelsen och som också format församlingarna i Sydkorea. (I princip alla församlingar i Sydkorea, som jag förstod det, har nu morgonbön de flesta av veckans dagar, plus att de ofta har bönemöten vissa kvällar också!) Samtidigt så är Nordkorea så stängt och hårt, men genom bön, Guds kraft och stora kärlek måste det öppnas.

Vårmötet avslutades med att Jan-Erik Appell undervisade om "bönen som för mig närmare Jesus". När han fick ämnet så visste han inte vad tanken bakom rubriken var, men snart insåg han att den bön som drar mig närmare Jesus måste vara bönen i Jesu namn. En bön som helt förtröstar på vad Jesus har gjort för mig. Att be i Jesu namn är som att lämna in ett papper till Gud, där Jesus, inte jag, skriver under. Därför kunde han frimodigt säga att även vi som känner att vår bön är svag och tafatt blir bönhörda. För Jesu skull. Det blev en mycket välsignad eftermiddag där Jesus fokuserades starkt och där vi genom undervisning och inspiration från Sydkorea, leddes till att lita helt på honom och se vilka möjligheter som ligger framför oss på grund av Jesus. Sydkorea förändrades genom bön. Det kan också vårt land bli. Genom vår bön, för Jesu skull.

Post new comment